Om

Jag har länge tänkt på att skriva en blogg men inte blivit färdig till det. Det fanns alltid andra saker som jag tyckte då var viktigare. Det fanns några personer som har frågat mig varför jag inte skriver en blogg så ur detta föddes idén om att starta en blogg. Denna blogg är en hyllning till min son Marcus som dog 2010. Låt hans minne leva vidare. Jag kommer berätta om min väg genom sorgen tills där jag står idag, mina tankar och funderingar kring svåra situationer i livet. Jag hoppas att jag kan inspirera andra till att inse livets skönhet.

 

Presentation

Sidor

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg i kategorin Noveller

Tillbaka till bloggens startsida

Förgylla dagen för någon


                                                                                  Hjärtligt välkommen till min sida  :-) 

                                                                            Tack för du ger dig tid att läsa detta inlägg  :-* 


Det var länge sedan jag skrev en novell.  Idag skrev jag en novell om en ung man som gjorde min och många andras dag. En person som förgyller dagen för andra genom att våga bjuda på sig själv.

Hoppas ni gillar den...

Välkomna  <3 

 

 

Jag vände mig om och hörde någon sjunga. Jag kunde inte se vem det var men hörde en ung manlig röst sjunga 

-I don't  care, because...

Jag var ute i Lagunen och skulle ta några bilder. Solen sken och jag kände en kylig vind i ansiktet.

Det var lite kyligt bara plus 5 grader.

-Så härligt! tänkte jag. Det var länge sedan vi hade en solig dag.


Tystnaden i lagunen sträckte sig över hamnen. Det fanns bara några få människor som stod  vid en båt 

och pratade. Av deras gester kunde man gissa sig fram till att de pratade om båten.

Jag fortsatte mot fyren, stannade vid stenarna och tittade över havet.

 -Så vackert, tänkte jag. Det skiftade i olika blåa nyanser som lade sig över havet som långa ljusa och mörka sträck.

Tystnaden avbröts och jag hörde plötsligt igen:

-Because, I don't care...

Jag vände mig om och såg en ung svensk man komma mot mig. Han var klädd i shorts, t-shirt och hade en vinterjackan hängande över axeln  :-D 

När han kom närmare såg jag att han hade hörlurar i öronen. Han tog ut den ena och sa vänligt :

-Hej! hej damen!

Jag log och svarade glatt:

-Hej ,hej

Så gick han vidare och mynnade på en låt. När han kom 20 m ifrån mig, hoppade han upp på stenarna,sträckte ut sina händer mot havet och sjöng högt :

-I don't care,because ...Resten uppfattade jag inte  :-D 

-Viken härlig och glad person! tänkte jag. Han sjunger mot havet...

-Och varför inte om man känner för det, tänkte jag.

Jag kunde inte släppa blicken ifrån honom.

Hans mobil ringde. Det kom en glad ringsignal från hans mobil. Han tittade på sin mobil, tittade på mig och sa:

-Showen är slut! Min flickvän ringer!  :-D 

Han hoppade ner från stenarna på marken och gick längre bort ifrån mig.

Jag kunde  höra honom säga till sin flickvän:

-Jag älskar dig! Jag älskar dig såååååå mycket!

På vägen tillbaka mötte jag honom igen.

-Du är en härlig person, vidhåll det! sa jag till honom

-Våren är kommen! Man ska vara glad! sa han och log.

-Ha en fin dag! sjöng han  :-) 

Jag tittade efter honom när han gick sin väg.

Han vände sig om tittade på mig och sjöng:

-I don't care because I am the one I am!


Längre bort på vägen såg jag honom möta ett par i 80-års åldern. Den äldre mannen skrattade och klappade kille på axeln och frun log.

Han gick vidare glatt och jag tänkte :

-Because, he doesn't care och vågar vara den han är....


Lärdom:

Vi har så lite glädje i vardagen. Men poängen med livet är att göra något gott oavsett vad det är då menar jag inte välgörenhet utan vardagliga saker..

  Göra något gott för någon man inte känner te.x bemöta någon på ett fint sätt, vara vänlig, ge ett leende,skratta och glädja, tacka osv.  Att våga bjuda på sig själv. 

Det är så lätt att sätta etiketter på människor istället för att acceptera de som de är. Människor som är annorlunda, som vågar sticka ut och som är sig själva som är som "sångfågel" De förgyller din dag  <3 

Undrar hur många av er som har läst denna novell  har direkt tänkt :

påtänd,onormal,adhd osv...Ser ni det är så lätt att sätta etiketter på allt. Var medveten om det. Kram Anna


Tusen tack för ditt besök

Var rädd om dig  <3 

Nästa gång så blir det kanske du och jag som möts 

Vi börjar vi 2016 med ett gott skratt!


                                                                       Hjärtligt välkommen till min sida  :-P 

Så roligt att så många personer besökte min blogg fast jag har gjort ett litet uppehåll i att skriva nya inlägg.

                                                                                          TACK


                                                          God Fortsättning på det nya året Gott Folk!


 



                                                          Vi börjar det nya året med ett gott skratt  :-D

                                                                                       Novell


                                                 Gränskontroll mellan Danmark och Sverige.

Vi var inte så många människor, kanske 10-12 stycken som stod vid gränskontrollen på Kastrup i Danmark.

Klockan var 24.00 på natten, det var kallt och tyst...

På perrongen stod ett tåg som väntade troget på passagerare. Det skulle avgå först om 12 minuter.

-Det är gott om tid,tänkte jag.


Framför mig i kön stod en man i 40 -års åldern med en stor,svart resväska. Ljuset från lamporna 

på perrongen belyste hans resväska extra mycket.

-Vilken fin svart resväska,tänkte jag.

Jag var trött och meningslösa tankar snurrade runt i mitt huvud.

-Undrar om han har köpt den själv,tänkte jag  :)

Jag ville bara genom gränskontrollen och ta mig hem. Mannen framför mig var inte lika glad.

Han suckade,stönade och pustade. Han uttryckte sitt missnöje över gränskontrollen högt och tydligt och

 ingen undgick hans åsikter. Varje gång han kommenterat något, vände han sig om och tittade på mig

liksom han förväntade sig medhåll från min sida.

Jag lyfte på mina ögonbryn och bemötte honom med ett blick som om jag inte riktigt förstod 

vad han menade :)


Så kom vi fram till gränskontrollen. 

Mannen skämtade runt och fortsatte med sina "vändningar".Securitas kollade våra id-kort och tittade

förbi honom på mig.

-Nej,nej, vi är inte tillsammans, sa jag med betoning på "INTE".

-Han med sin stora resväskan är för sig själv och jag för mig själv, sa jag.

-Jag känner honom inte.

Vi kom genom gränskontrollen och var på väg mot tåget. Jag tittade på skärmen och tåget skulle avgå 

först om 10 minuter.


Mannen såg tåget stående på perrongen och började galoppera vilt. Med handen på väskan och

 väskan på hjul galopperade han mod dörren till tåget,snabbare och snabbare.

Han var så upptagen med att komma först till dörren att han  släppte sin resväska och

fortsatte galoppera utan den  :-D  med handen på ?!  :) ....i luften utan resväskan :)

-Vad är det som händer, tänkte jag. Har aldrig set något liknande.

Mannen kom fram till dörren, tittade på sin hand och upptäckte då först att han fattades sin resväska.

Väskan stod kvar på perrongen och mannen vid dörren.

Jag tittade på mannen och tittade på väskan som stod en bra bit ifrån honom.

-Rena High Chaparral! tänkte jag.

Mannen gick tillbaka till sin väska, denna gången mycket sakta och mumlade någonting oförståligt 

för sig själv.


Jag satte mig i tåget och gick av i Malmö på Hyllie Station. Jag kom upp på plattformen och såg på långt håll

en man iklädd i röda byxor gå med säkra steg mot mig. När han kom närmare, såg jag att 

han inte var mer än 25 år gammal.

-Ursäkta, sa den unga mannen vänligt.

-Jag är inte från Malmö, sa han med upplänks dialekt. 

-Jag har parkerat min bil på bensinstationen här i Hyllie  men kommer inte ihåg var.

Skulle du kunna hjälpa mig att hitta bensinstationen? undrade han.

Jag tittade på honom ett par sekunder och började skratta.

-Så klart, svarade jag och log.

Jag hjälpte honom att hitta hans bil och berättade om "väskmannen".

Han började skratta och sa:

-Vi börjar det nya året med ett gott skratt hihihi sa han. Ibland kan det vara rätt så kul att träffa på 

sådana förvirrade personer som han och jag, sa den unga mannen och skrattade.

Han tackade för hjälpen, satte sig i bilen och körde iväg. Jag fortsatte mot mitt håll och log....

..........................................................................................................................................................................................................................


Jag  passar på och tackar för alla jul och nyårshälsningar, tusen tack  <3 

Tusen Tack till alla som besöker min blogg.

Med all kärlek  <3 

Kram Anna  <3 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg